Är kirurgi för att ta bort ärr värt det?

Efter flera år av att åka mountainbike i skogen och skateboarding på ramp samlar man på sig många ärr. Det vore en överdrift att säga att de flesta ärren är störande eller att jag tycker att de är fula. Jag har inte funderat särskilt mycket att ta bort de flesta ärr utom två stycken. Ett större ärr på axeln och ett på underbenet. Ärret på axeln är lite insjunket, det ser ut om som en liten grop. Eftersom det är ganska insjunket är det ganska fult. Som tur är finns det ingen missfärgning på det. Ärret på underbenet är lite djupare och är lätt hyperpigmenterat, det är lätt rödfärgat. Det är som tur är inte insjunket. Eftersom jag är lite nyfiken hur man kan korrigera dessa ärr har jag kollat runt lite. Efter en översikt av information hur man tar bort ärr från olika informationskällor verkar det som kirurgi är en dyr men pålitlig metod. Laserkirurgi verkar lite billigare än plastikkirurgi som dessutom har längre läketid. Men för större ärr verkar det som plastikkirurgi är det absolut bästa. Laserkirurgi verkar vara en bra allroundlösning men jag skulle kanske inte våga använda det mot hyperpigmenterade ärr. Det står nämligen på olika kliniker att det finns risk att få hyperpigmentering efter behandlingen, vilket jag redan har på benet. Sedan läste jag om något som heter behandling med fillers. Detta ska fungera bra mot insjukna ärr eftersom man injicerar geléliknande medel som lyfter upp huden. Man får insjukna ärr om skadan har förstört mycket vävnad som inte läkt tillbaka under läkningstiden. Injektionerna lyfter upp allt till en nivå som matchar den omgivande huden. Den verka även vara billig i jämförelse och ha låg risk för biverkningar jämfört med laserkirurgi eller plastikkirurgi. Sedan hittade jag många andra tips för ärrkorrigering som inte inkluderar kirurgi eller laser. Det främsta som få mig att tveka på kirurgi eller laser är den höga kostanden samt att resultatet kan vara väldigt varierande. Det finns inga garanterade resultat och komplikationer samt sämre än förväntat resultat kan hända. Sedan undrar jag om jag är beredd att lägga ner tiden och kostanden, vet inte riktigt om det är värt det. Jag har visst besvär av ärren, men inte så mycket pengar jag är beredd att lägga på att fixa det. Sedan hittade jag många andra alternativ som kemisk peeling eller dermabrasion.

Så kan olika ärrtyper se ut

Alla ärr ser inte samma ut. De kan variera i storlek, form och djup beroende vad det är som orsakat dem. Enligt olika informationskällor om ärr samt hur man tar bort dem visar att ett det finns ett flertal sorter.

Insjukna ärr bildas när fettet under huden är så pass skadat att det inte återbildas. Skadad fettvävnad brukar sällan återskapas och resultat blir att huden ovanför blir insjunken. Insjunkna ärr inträffar vanligast i samband med acneärr eller misslyckad behandling av hypertrofa ärr samt keloider.

Mogen ärrvävnad har läkt helt men det kan variera hur väl ärret smälter in med den omgivande huden. Ärr försvinner inte naturligt och kommer inte att se ut som oskadad hud även under de bästa förutsättningarna. Hur väl ärret smälter in med den omgivande huden beror även på storleken eller djupet på skadan. En liten skada läker lättare och får oftast ett mer naturligt utseende medan större skador får oftast ärrvävnad som skiljer sig mer från resten av huden.

Hypertrofa eller keloida ärr är orsakas av likartade fenomen. Ärrvävnad som är tjock och upphöjd är det typiska tecknet. Ärrvävnad som växer till sig inom ärrets ursprungliga storlek kallas för hypertrofiskt. Om ärret växer utanför gränserna för den ursprungliga skadan kallas för keloid. Båda sorter är till största delen ärftligt betingande och individer med mörk hudtyp har större benägenhet att drabbas. Risken att få keloider eller hypertrofa ärr är störst på överkroppen och minst på underkroppen. Individer som är mellan 10-30 år gamla har dessutom större risk att drabbas än personer under 10 år eller personer över 30 år.

Diastas är ett namn på oftast menar fenomenet ärrvidgning. Detta sker främst om en hudskada sträcks ut under läkeprocessen, vad som kan hända då är att ärret vidgas. Diastas sker främst i samband med operatioer och skuldror drabbas särskilt ofta av fenomenet.
Sammandragna ärr kallas ofta för ärrkontraktur och begreppet syftar till att huden dras på skadan dras samman. Detta sker vanligast i samband med brännskador som drabbar större områden.

Hyperpigmentering är ett begrepp för ärrvävnad som antar en mörkare ton än omgivande hud. Färgförändringen kan vara permanent eller tillfällig. Individer med mellanmörk hudtyp löper störst risk att få permanent hyperpigmentering. Tillfällig hyperpigmentering inträffar när missfärgningen finns ytligt i huden och permanent hyperpigmentering händer när missfärgningen återfinns djupare i huden.
Hypopigmenterade ärrvävnad är när ärret är ljusare än den omgivande huden. Detta händer oftast i slutfasen i läkeprocessen. Det kan bero på många olika orsaker men är vanligast för ärr från djup kemisk peeling, slipning av huden, brännskador samt laserbehandlingar som utförts felaktigt.

Atrofiska ärr är motsatsen till hypertrofa eller keloida ärr. Typiska kännetecken är att ärrvävnaden är tunn och skör, den är oftast tunnare än den omgivande huden. Denna ärrtyp är särskilt vanlig i på mitten av större ärrvävnad samt om ärret har utvidgats. Även överbehandling av exempelvis kortisoninjektioner kan orsaka atrofiska ärr.